Hej bloggen!

Hej,

Innan jag skriver något så tänkte jag informera vad som har hänt sen sist:
1. Jag har flyttat två gånger! Nu bor jag med Sara och Micke en tvåa i stan. Vi har bott tillsammans i cirka 6 dagar nu utan att tröttna på varandra. Starkt!
2. Jag har blivit promotad på jobbet! (typ). Nu måste jag vara en bra förebild och låta jättesmart hela tiden! (Fail).
3. Min katt var borta i 5 dagar! Mamma och jag var helt förstörda. Mamma satte upp lappar, ringde polisen (japp..det går). Igår kom vår kisse tillbaka. Fetare än någonsin.
Sen har det hänt lite grejer som typ som eh jag har ändrat relationsstatus på FB (läskigt).
Pus

Jag är inte kändiskåt. Okej. Kanske lite.

Kollega: (pekar på skärmen): Kolla här vilka invites man får!
Jag: Vadå?
Kollega: Äh, inget speciellt, Café Opera, VIP-party.
Jag: Äh.. jag bryr mig inte.
Kollega: Jo det gör du, du är ju typ kändiskåtast i världen!
Jag: Nej, jag skojade bara! Jag bryr mig inte, det är säkert supertråkigt också och jag är inte kändiskåt.
Kollega: Öh..jo. Det lyser ju igenom hela dig fan!
Jag: Nej!
Kollega: Om du säger så... Mick Jagger kommer.
Jag: Som att jag typ bryr mig, FAN BRYR MIG INTE ALLS! Typ nada! Njet! Så lite bryr jag mig.
Kollega: Happ, om du säger så.


10 Minuter senare.

Jag: Så..öh...hur fungerar dom där inbjudningarna?





Säkrat arvet igen.

Mamma: Hmm, vad konstigt att du kommer in i chatten precis idag! Denna dag!
Jag: Öh, vilken dag?
Mamma: ... det är en speciell dag idag. Tänk.


Jag tänker. Händer ingenting.

Tänker lite till. Händer ingenting.

Sen kommer det. Mammas födelsedag. HELVETE!!!



Jag: Mamma grattis på 25-års dagen!
Mamma: Tack.


Så nu har jag säkrat det romanovska arvet. Igen.

För utseende är allt!


Jag: Så, berätta nu!
Tjej: Vadå?
Jag: Jo.. vad tyckte du om mig första gången du träffade mig?
Tjej: Vill du verkligen veta?
Jag: Eh.. ja.. kör på!
Tjej: Men kom ihåg att jag gillar dig nu så ta inte illa upp!
Jag: (tänker: så självmordbenägen är jag inte idag): Nej, nej, självklart!
Tjej: Okej... jag tyckte då verkade vara en bortskämd brat.
Jag: Okej.
Tjej: Och fått allt serverat.
Jag: Okej.
Tjej: Kanske lite fjortis.
Jag: Okej.
Tjej: Och smal.
Jag: DU TYCKER JAG ÄR SMAL??!!! Åh vad snällt. Du är verkligen en snäll tjej, en sådan som verkligen säger dom rätta sakerna. Jag gillar verkligen dig!
Tjej: ...





Ohps.

För några veckor sedan:

Kollega: Du.. jag drar på lunch nu.
Jag: Okej.
Kollega: Så.. du har ansvar för linan nu.
Jag: (försöker låtsas som jag inte hör nåt): Eh.. va?
Kollega: Ja kolla så vi inte missar några samtal och att alla gör allt dom ska.
Jag: Jag.. allt.. dom andra..ska?
Kollega: Japp! Och glöm inte! Håll koll så ingen surfar på sidor som inte är arbetsrelaterade. Du vet väl att vi inte sysslar med sådan här!
Jag: Eh.. ok.. jo men det vet jag! Inget FB och inget perez hilton, I got it!


Och då gör jag som vilken som helst vanlig, hederlig, människa skulle göra.

Går in på FB.



För jag är inte lat.

Idag skulle jag egentligen vara ute och sprungit.


Men ju mer tiden går desto fler anledningar hittar jag på för att inte behöva gå ut och springa.

Först är jag superhungrig och då kan man ju inte träna. Och efter jag har ätit, ja då är jag liksom supermätt och alla vet att man typ kan dö om man får för mycket håll (okänd källa) och efter jag inte är mätt längre, ja då är jag liksom astrött!

Plus att jag var magsjuk förra veckan. Jag kanske inte har spytt på 8 dagar men alltså, det är säkert jättefarligt det också.


För att inte glömma att jag börjar får ett litet, litet skavsår på vänster foten.


Eller det är egentligen inget direkt skavsår, mer ett pyttelitet rivsår. Men det kan bli ett skavsår. Om jag springer.


Och det vill vi ju typ inte. Eller hur?



Ny kavaj.

Jag hade på mig en kavaj igår.


I mina förra jobb har jag varit omringad av tjejer och om man har ett nytt snyggt plagg så brukar det låta såhär: "Åh vilken fin jacka du har" eller "Snygg jacka, vad har du köpt den?".

Och sedan har jag och mina ex-kollegor haft en 10 minuter lång konversation var man hittar den snyggaste jackan i Örebro.


Men efter sex månader på ett It-företag så kan man inte förvänta sig mer än det här:


Kollega: Snygg kavaj hörru, dina pattar blir typ jättestora. SNYGGT!
Jag: Eh.. tack.


Vi kan säga att efter ett halvår så blir man rätt van.



Tack blondinbella (I mean it).

Ibland får jag en sån jävla ångest över min tantighet.


Till exempel när alla kollegor och kompisar går ut och jag står i köket och lagar korvgryta (lagar mat??!!) och sen diskuterar jag med mig själv "Hmmm, undrar om den här grytan behöver lite mer basilika kanske? Kanske lite chilisås? Hehe ååh vad kul det är här!".


Och sen vaknar jag upp som i ett trans och inser att jag fortfarande är 21... OCH DÅ LAGAR MAN FAN INTE KORVGRYTA NIO PÅ KVÄLLEN FÖR DET ÄR "KUL".


Men det är då jag tar ett till ett vapen.


Blondinbellas nya tv show.



Jag hör: "Åh jag är så laddad, har laddat upp med ett glas vin, lite choklad och ABBA!"


Och hon är liksom född på... 90-talet.


Hehe.








Jag är inte provocerad.

Varje dag utmanar jag mig själv att inte bli provocerad av Kissies blogg.


"Kissie visar ett inlägg på sina nya bröst"

Känner hur det typ sticks innanför huden. Det liksom bränns lite. Men det är okej. För jag är inte provocerad.


"Kissie berättar att hon HATAR unga mammor och att människor som inte förstorar läpparna är "retards" ".

HAH! Det här är ju typ skåpmat. Helt oprovocerad är jag nu.. helt sjukt oprovocerad!


"Kissie stavar människa som "mäniska".

Hehe. Det är lugnt. Bara en liten felstavning. Helt oprovocerat. Betyder ingenting. Det är bara att andas ut. Och sen in igen. Precis som sist. För du är inte provocerad. Allt är okej.


"Kissie gör en rosett-tatuering och informerar att den betyder något och att hon har tänkt på den här tatuering typ "aslänge" (fem minuter)"

Jag blir inte provocerad, jag blir inte provocerad, jag blir inte provocerad, jag blir inte... NEJ JAG ORKAR INTE MER!!!!

Jag står ut med silikon och smutskastande (såg en del på Big Brother när jag var liten så är supervan) och sex och sånt MEN EN SPONTANTATUERING, HELVETE ORKAR INTE MER!!!!

ÄR SÅ JÄVLA PROVOCERAD, KLARAR INTE MER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!



Åh. Hjälp. Måste vila.

Hej.. jag är tillbaka.

Första gången jag bloggade var 2006.

Sen stängde jag ner den bloggen och startade en ny 2008.

För att starta en till 2009.


Och nu har jag en fjärde blogg.


I min nya blogg har jag lovat följade saker:


1. Jag ska försöka, FÖRSÖKA att stava rätt. Det är nämligen såhär att för en tid sen (typ 4 år sedan) så var jag riktigt smart och suuuperduktig på att stava. Sedan tog jag studenten, började jobba på mcdonalds, sedan som nanny och tillslut som en it-tjej. Plus lite för mycket bloggar, för mycket hårspray, smink och för lite böcker och VIPS så förvandlas man till något helt annat.

2. Jag kanske inte kommer lägga ut supemånga bilder på just mig men jag tänker skriva och skriva och skriva. Bilder hämmar mitt skrivande. Tex: Om jag skriver något superpinsamt inlägg om mens och sen en stor fet bild på mig efteråt så blir jag så jävla paranoid! Det är som hela jag liksom skriker ut "MEEEENS". Och jag vill ju vara en classy tjej i riktiga livet.

Och om ni verkligen vill se mig konstant. Ta nedanstående bild och gör den till en skärmsläckare eller något.

Deal?





Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0